fredag 16 april 2010

personligt och allmängiltigt

Vad gör jag när orden, bildar meningar, skriver minnen och reflekterar - är skrivandet ett grävande där lager efter lager lyfts undan, för att finna trådar att dra i och nysta upp...

När blir det skrivna allmängiltigt? Jag gräver bland mina minnen, går in i dem skriver ner dem och försöker minnas och fylla i där jag inte minns, allt för att få en helhet - något som logiskt hänger ihop och upplevs som trovärdigt.

Här kommer några frågor som jag funderar på:
Hur gör man sig själv synlig?
Hur tar man plats utan att betraktas som ego?
Hur berättar man sin historia utan att bli sedd som bitter?
Hur går man in på ett fik och dricker te och känner sig nöjd med det?
Hur gör man för att känna sig nöjd med det som blir gjort istället för missnöjd med det som inte blir gjort?

Jag sitter still, funderar och återkommer.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar