måndag 30 mars 2015

Hagar (ett foto av Adi Nes)


Handen för munnen

i blicken undran

du tittar bort

jag tittar på dig

och den trappa du sitter i


Trappan  kröker sig,

har mellansteg


Din andra hand är halvöppen


Håret avslöjar dig

du gick upp tidigt och har

arbetat

hela dagen

svetten borttorkad

handryggen har gett en egen form

till varje hårstrå som lagt sig

lite osorterat intill varandra


Bakom dig en bild  

i den spruckna väggen


någon säger

det liknar ett ultraljud,

ett foster


Ismael

blev din son

Abraham

var hans far


Du ger liv,

skapar

det är i den processen

grossessen

som fotografen fångat dig

stunden då du begriper

att också du är en mor

i vardande


det kommer till dig

likt vårens första fågelkvitter

likt morgonens första sprakande strålar

kryper fram

sätter dig upp

reser dig i brygga

tillfredställd

och nyförlöst på samma gång


Flämtande möttes ni igår

pelargången

pergolan

citronträdet

hela trädgården var din

för en stund


Nu sitter du utblottad

ensam

bärare av livet

varm i ögonen

men iskall om handen


trappans kyla kryper in i dig

du möter den

famnar den

ger den din värme

ett nytt liv skapas

Is-mael


bortom det begripliga

oförutsägbar

självklart

helt utan förpliktelse

med en gåva att ge


/Alva 20 februari 2015