Jag tänker på spindeln som metodiskt och säkert spinner sitt nät. Vi sitter på insidan och spindeln är på utsidan av fönstret. Där spinner den sitt nät, tråden som kommer ut ur spindelkroppen läggs på sin plats i nätet med hjälp av spindelns bakben, samtidigt som de andra benen håller spindeln i rätt riktning så att tråden landar där den ska landa, så spinns ett nät som är cirkelformat och när vi återvänder till fönstret framåt kvällen sitter spindel i mitten av nätet och bara väntar. Kanske sover den.
Nätet är bort dagen efter. Vad som hänt vet vi inte. Kanske är det vinden, kanske stormen som kommit på natten och dragit med sig både nät och spindel. Senare samma dag ser vi att spindeln hittat en ny plats att bygga nät, längre upp mot taket och där finns skydd för vinden. Jag undrar om spindelns nät med flit är skört för att det är för att fånga föda, inte en boplats utan en fälla. Och när maten är fångad, då drar den vidare till nästa ställe. Kanske.
Hursomhelst verkar spindlar veta vad de gör i världen, som om deras uppdrag aldrig sinar utan de går från plats till plats och spinner sina nät. Vackra skapelser som bildar nya mönster, solens ljus genom dem, regndroppar som fastnar i dem, förundran och glädje när en får syn på ett. Jag fångade ett med min kamera, ett spindellöst nät, kanske hade den spindeln gett sig av till nya marker eller bara tagit en tur runt sitt kvarter, ett hörn av världen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar