Bläddrar i min skrivbok och finner en text...

Skrivprocessen 25 oktober 2013:

Hela dagen, för det är en sån dag så har samma fraser ekat i mitt huvud, det är rader

ur en dikt skriven av poeten Mare Kandre:


jag är inordnad tagen i bruk

jag önskar det icke

jag ville födas ur en sten

avskiljd och solitär

utan förpliktelser

Orotad!


När jag skriver ner dem sitter smärtan i magen, eller tyngden finns i magen, det är

en smärta som väcks till liv för att jag känner sån samhörighet och trygghet med

dessa rader, som  om Kandres språk och rader ger mig stabilitet och i hennes värld

blir min svärta legitim och giltig. Det mörka, det ensamma, det som gör ont blir

smärtsamt njutbart. UTANFÖRSKAPET är en exil, orden är en plats, ett liv i exil -

att få vara den jag är - skapa en värld, att vara i när den andra blir för svår. Kandres

språk ger mig kraft, jag kliver in en stund där och känner värmen, orden som ger

näring till den fria människan och hennes kamp att förvalta den. Språket klär av

mig en dräkt som inte är jag, naken inför mig själv vågar jag lita till det som också

är en värld att vara i - nu.

För diktens skull, för poetens skull och för konstnärskapet kommer här dikten i sin helhet:


Jag är inordnad, tagen i bruk. – 

Jag upplåter, mina drömmars tomma packhus. –

 Anförvanterna går ur min farmoders skalle, fortsätter in i min moder, mig: lämnar sina gåvor stående 

i min grunda sömn, orubbliga och skrymmande. –

Jag önskar det icke! – 

Jag vill födas ur en sten, en stjärna, jord eller sand: 

avskild och solitär:

 utan förpliktelser-

Orotad!

Sommaren närmar sig och med den skrivarveckor...

I sommar kommer jag att hålla två skrivarkurser.

Den första skrivarveckan är 13-17 juni på Sundbybergs folkhögskola i Rissne:
http://sundbybergsfolkhogskola.se/page.php?p=44&m=86
Den andra skrivarveckan är 1-5 augusti på Sundsgårdens folkhögskola i Helsingborg:
http://sundsgarden.se/pages/pages.php?id=77#.VxOfCPmLTIU

Välkommen!

Skrivarvecka i juni 2016

Den 13 - 17 juni håller jag kursen Skriv, dikta och berätta på Sundbybergs folkhögskola i Rissne. Läs mer på skolans hemsida:
http://sundbybergsfolkhogskola.se/page.php?p=44&m=86

Ett skrivande rum - sommarkurs 2016

Första veckan i augusti håller jag en skrivarkurs på Sundsgårdens folkhögskola i Helsingborg:
http://sundsgarden.se/pages/pages.php?id=77#.Vr3ZxFXhDnA

Hagar (ett foto av Adi Nes)

Handen för munnen

i blicken undran

du tittar bort

jag tittar på dig

och den trappa du sitter i

Trappan  kröker sig,

har mellansteg

Din andra hand är halvöppen

Håret avslöjar dig

du gick upp tidigt och har

arbetat

hela dagen

svetten borttorkad

handryggen har gett en egen form

till varje hårstrå som lagt sig

lite osorterat intill varandra

Bakom dig en bild  

i den spruckna väggen

någon säger

det liknar ett ultraljud,

ett foster

Ismael

blev din son

Abraham

var hans far

Du ger liv,

skapar

det är i den processen

grossessen

som fotografen fångat dig

stunden då du begriper

att också du är en mor

i vardande

det kommer till dig

likt vårens första fågelkvitter

likt morgonens första sprakande strålar

kryper fram

sätter dig upp

reser dig i brygga

tillfredställd

och nyförlöst på samma gång

Flämtande möttes ni igår

pelargången

pergolan

citronträdet

hela trädgården var din

för en stund

Nu sitter du utblottad

ensam

bärare av livet

varm i ögonen

men iskall om handen

trappans kyla kryper in i dig

du möter den

famnar den

ger den din värme

ett nytt liv skapas

Is-mael

bortom det begripliga

oförutsägbar

självklart

helt utan förpliktelse

med en gåva att ge

/Alva 20 februari 2015

Dikten Persona avklädd

Jag visar mig för dig

lämnar ut insidan

vänder masken utochin

drar upp den.

Du ser muskeltrådar, brosk,

artärer och vener

pulserar

hela huden blir tunn

genomskinlig och stark.

I botten ligger en tyngd

formad som en dank

ett litet blankt klot

för att påminna 

om gravitationens kraft.

I ögat ligger berättelsen om dig

och väntar

blicken är stilla

den går att möta varje gång

ögonlocket

släpper taget om globen

låter det blåa möta världen.

Min skalle är blottad

hudens tunna skikt

släpper igenom hårdheten.

Jag är fast och bestämd

i all enkelhet

en som söker ljuset

med ögat 

trevar mig fram i mörka gångar.

Ditt öga ligger

som en reflex, lyser upp

för en kort stund ser jag

och blir sedd av andra.

Det är då blodet pulserar

snabbare,

kinderna får lite färg.

Stormen i mitt ansikte

bildades för länge sedan

jag gick vilse på fjället och

snön kom farande på tvären.

Om jag hade kunnat

ordet bivack

då

hade mitt ansikte varit rundare

stormen tog med sig mjukheten

här är jag

nu

lite vass i kanterna

ganska ensam.

Elden i mitt ansikte började brinna

igår

en tändsticka gav ifrån sig gnistan

som kindbenet fångade upp

jag vet inte hur det ska sluta

kanske får mitt ansikte en ny färg.

Är det bara i ditt öga

som det är synligt

att skallen har en egen form

lika jämn som rundingen på en nyfödd

jag håller min hand öppen.

/Alva Uddenberg 30 janurai 2015

Hon är på väg

Ögonen rullar runt
blickar
upp mot grenarnas grönska
den dagliga dimman
lättar
hon somnar in i famnen
vaggas
hon vaknar vild vis
formar
sitt liv i små skålar
ömsom liten ömsom stor
med öppnade
ögon