Inger Christensen skriver alfabet, jag lånar och härmar och prövar kanske formen eller idén, eller det som hennes dikter väcker i mig och formar något eget...
1.
morgonrosen finns, morgonrosen finns
2.
krolliljan finns; och blåbär, blåbär
och nyavfrostade frysen; och syret, syret
3.
bofinken finns; korpen, lövsångaren
och rödhaken finns; bofinken finns;
bofinken, talgoxen, blåmesen, solrosfrön
4.
ekorren finns; eken, berättelserna
vandraren finns; ekorren, ekorren;
solljus, syre och morgonstund; morgonstund
finns; morgonstund uppvaknandet; och berättelserna
finns; berättelserna, morgonstund, uppvaknandet
5.
sommaren finns; sötman och närvaron
finns; och enskildhet finns; älvorna,
ärliga och rådjuren finns; magin
finns, mellanrum, mellanrummets skugga;
och solljuset finns, tallen och aspen
finns, och smällbärsbusken, smidigheten, snällheten
finns, och sothönan och spindeln finns,
och dynamiten finns, och historien, historien
6.
grävskopan finns, med sin orange fyrkantiga
kropp finns den, med sin storskopa grå
och sina traktordäck mörka finns den; på byggarbetsplatsen
finns den; i den så kallade nybyggarvärlden;
finns även dynamiten; och betongblocken, nyputsade fasaden
balkonger; hjälmklädda finns och klädernas färger;
blått på himlen finns och måsens flykt finns;
bristningar finns, de spängda, de gamla,
de föränderliga; sprägningar i berget finns och hararna;
och rosbuskarna finns och rosorna i rosbuskrabatten där
morgonrosen finns, morgonrosen finns,
i stadsdelar där framkallar solljuset och regnet
skiftningen i rosa som morgonrosen har
