Dikt: skimrande rosa är randen

skimrande rosa är randen

på himlen som snuddar vid havet

öppet hav öppet sinne

öppen blick

solen sjunker ner som

ett glödande klot

ljuden från vassen som rasslar i strandkanten

ger ton till denna gyllene stund

min blick fastnar på skatboet

i lönnens topp

där rister grenarna av brisen

som krusar spegelytan

en viskning hörs när vandraren

lutar sig mot trädstammen för nattvila

en fisk slår i vattnet

söker mat för natten

sen tystnar havsytan och naturens alla ljud blundar

FULLTECKNAD! Sommarkurs "Kreativt skrivande" på Tollare folkhögskola 17-20 juni 2019

Junigrönska, solglitter och skrivande.

Ännu känns det långt kvar men härligt att längta till juni månad.

Den 17 till den 20 juni håller jag kursen  "Kreativt skrivande" på Tollare folkhögskola i Nacka.

Under kursen kommer vi att göra både kortare och längre skrivövningar. Inspiration finner vi i andra konstnärliga uttryck och i den natur vi har runt oss på Tollare.

Välkommen!

För mer information och anmälan klicka på länken:

Kreativt skrivande på Tollare 17-20 juni 2019

Några meningar kliver fram ur bilden

Vassa gruskorn sticker i fotsulan, lämnar blodspår i den varma lena sanden.
Ett landskap breder ut sig framför mig. Jag ser hav, himmel, horisont.
Min blick fångar molnens föränderliga formationer; skuggestalter från förflutet vid havet.
Doften av tång är allt som finns kvar. Jag lutar mig mot klipphällen, låter himlen komma nära.

Hon gick i andras fotspår

Hon gick i andras fotspår för att se om hon kunde finna någon bit av sig själv. De första spåren hon följde hade skatan gjort, hon skuttade från spår till spår och fann rytmen i sig själv, hon landade korta stunder och flög sen vidare. Det andra spåret hon följde var snigelns slemmiga sträng. Den visade sig på stentrappan intill köksdörren och letade sig ut i trädgården. Hon la sig ner på marken intill strängen för att se det glittriga i gräset och följde med pekfingret in mot vinbärsbuskarna, där klättrade strängen vidare uppför och solens morgonstrålar bröts genom vinbärslövet som hängde över snigeln. Hon fann att ljuset spelade och kände hur markens värme gjorde henne lugn. Det tredje spåret hon följde var humlans, den tumlade runt i luften och slog sig ner på blomma efter blomma, det gula frömjölet spreds i luften som fyrverkeri och hon såg att hennes ögon kunde se de minsta detaljerna och förstå deras värde. Det gula spred sig med humlans flykt och hon dansade efter.

Bakom ögonlocken ligger vidderna kvar när jag läst Ædnan av Linnea Axelsson

Framför mig ligger den, Ædnan, ett diktepos om samerna.
Jag läser, bläddrar, läser vidare, går tillbaka, läser om, stannar upp, blundar och ser bilder av människor på en plats där de är födda fördrivas därifrån av lismande leenden och vassa nyvässade pennor. Det skär, skriker, bokstäverna på pappret studsar upp och jag värjer min blick för jag vill inte läsa vidare ändå läser jag vidare och möter skam. Min egen skam ligger i den skamfyllda blicken som det hårda blixtrande ljuset väcker hos pojken som avklädd blir fotograferad. Det är inte begripligt. Ändå förstår jag att detta epos är fyllt med den sanning som dolts för länge, som skyfflats undan, som inte fått ta plats. Det är berättelsen om människor som lever nära nära sig själva och naturen. Människor som vet att den inre platsen har sina rötter i den jord, den mark, den moder som en gång fick dem att växa. Ædnan. Marken. Jorden.

Jag stannar till av de bilder som träder fram i språket. Förnimmer mina egna erfarenheter av det mellanmänskliga, existensen - blir här skarp och tydlig, gränserna tvekar inte utan drar fram över sidorna och bildar nya förutsättningar för livet.

Läs den, Linnea Axelssons diktepos Ædnan!

Jaget i denna dikt kan också vara du

Du lyssnar när jag talar

vad hör du

Jag ser på dig när du talar och dina rörelser

blir bindestreck mellan dina ord

Tystnaden du svarar med när jag ställer en fråga

gör mig osäker

Är jag den mobbade eller är det bara så att du inte har tid

Hur vet jag

Behöver jag visa dig ditt värde,
kan vi människor ens tala om värde när vi talar om varandra

Relationen kan vara värdefull, eller relationen är och
är jag med dig då betyder du något för mig

Jaget i denna dikt kan också vara du

I det universella ingår både du och jag, våra erfarenheter liknar varandra

Glappet mellan två kan visa sig med orden och kan minska med rörelsen

Därför ser jag på dig när du talar för att jag vill förstå och komma nära

också din värld är nära min

i de mest uppenbara letar vi efter frågor när svaren ligger uppradade inför oss

Tänk att du har min uppmärksamhet

kanske kan jag kalla dig min vän ändå håller jag mig undan från dig,
orkar inte mer än det just nu

Kreativt skrivande 3 helger våren 2019

Längtar du efter att skriva och komma i kontakt med din kreativa förmåga.

Det här är en kurs där vi utforskar och upptäcker det kreativa skrivandet genom kortare och längre skrivövningar. Under tre helger går vi in i skrivandet och upptäcker poesin och prosan. Ingången till skrivandet kan vara en bild, ett musikstycke, rörelse eller nåt i naturen.

Välkommen!

För mer information och anmälan:

Kreativt skrivande 3 helger våren 2019