lördag 30 januari 2021

13 mars Workshop: Uttryckande konst och myten om Persefone

  

 

Genom myten om Persefone utforskar vi våra liv och våra roller. 

Välkommen till en workshop där vi både utforskar vår inre och yttre värld genom myten om Persefone och genom uttryckande konst: bildskapande, rörelse, poesi, berättande, musiklyssning och drama.

 

Vad kan du upptäcka i ditt liv genom Persefonemyten? 

 

Tidigare deltagare beskriver sin erfarenhet från en workshop i november 2020 så här:

 

"Tack för en underbar workshop. Det som blev viktigt för mig är att jag kände att du ledde oss (mig) till en plats som jag aldrig varit på där jag var fri att uttrycka mig. Du skapar en trygg plats för oss så att vi vågar vara fria och utan de hinder som finns vanligtvis" Dulce Vargas-Flor 

 

“Vad som blev viktigt för mig: att bekräfta för mig själv att jag är en person som mår bra av att uttrycka mig själv i ord, bild, form och färg. Att det berikar mig, tröstar mig, lugnar mig. Att jag behöver hitta utrymme för det i mitt liv, regelbundet, men utan att det behöver bli så storslaget. Tyckte om ditt råd om mikropauser med uttryckande konst eller dans. Att kreativiteten har ett egenvärde” Anna Linell



Inga förkunskaper krävs. Vi träffas  lördag 13 mars  kl 9.30-16 i min ateljé i Hökarängen. Anmälan dig till alva.uddenberg@gmail.com senast 27 februari. Begränsat antal platser! Ateljén anpassas så att det går att följa FHMs rekommendationer. Kostnad 1250 kronor (inkl moms).




onsdag 13 januari 2021

Nyhetsbrev!



Hej!

Ett nytt år har börjat och snön har äntligen kommit!

Vilken riktning har du för 2021? Vad bär du med dig och vart är du på väg? 

Efter ett omtumlande 2020 kan det finnas behov av att stanna upp och reflektera kring dig själv, ditt liv och vår värld. Antingen genom mötet med andra eller enskilt. Den uttryckande konsten kan vara en sådan mötesplats. 

I min ateljé och mottagning i Hökarängen erbjuder jag enskild terapi såväl som sammanhang för mindre grupper att utforska sin inre och yttre värld genom uttryckande konst.

 

Jag bjuder in till:

 

  • Enskild terapi: uttryckande konstterapi!

Varje session tar sin utgångspunkt i samtalet och vad som är aktuellt för dig att arbeta med, de olika konstnärliga uttrycken blir sedan ett sätt att fördjupa och närma sig det mest angelägna. Vi träffas 3 gånger för inledande samtal för att se vad du behöver arbeta med och kommer sen överens om hur många tillfällen terapin ska omfatta. Lördag 20 februari kan jag ta emot kl 11, kl 13 eller kl 15 för ett första inledande samtal. Mejla alva.uddenberg@gmail.com om du vill veta mer eller vill boka en tid. Det första inledande samtalet är kostnadsfritt. 

 

  • 13 mars Workshop: “Persefone”!

Genom myten om Persefone utforskar vi våra liv och våra roller. Vad kan du upptäcka i ditt liv genom Persefonemyten? Välkommen till en workshop där vi både utforskar vår inre och yttre värld genom myten om Persefone och genom uttryckande konst. Inga förkunskaper krävs. Vi träffas  lördag 13 mars kl 9.30-16 i min ateljé i Hökarängen. Anmälan dig till alva.uddenberg@gmail.com senast 27 februari. Begränsat antal platser! Ateljén anpassas så att det går att följa FHMs rekommendationer. Kostnad 1250 kronor (inkl moms).

 

  • 27 februari Skriv-retreat! 

Via kroppsskanning, inre fokusering, musiklyssning och dikter tar vi oss in i skrivandet tillsammans. Meningen är att hitta lugnet och ge utrymme för ditt kreativa skrivande och få ny inspiration. Vi träffas lördag 27 februari kl 9.30-16 i min ateljé. Medtag skrivbok och penna. Anmälan dig till alva.uddenberg@gmail.com senast 13 februari. Begränsat antal platser! Ateljén anpassas så att det går att följa FHMs rekommendationer. Kostnad 1250 kronor (inkl moms).

 

Jag är diplomerad uttryckande konstterapeut (grundläggande utbildning i psykoterapi) och har också mångårig erfarenhet av att arbeta med människor i utveckling, 25 år som lärare på folkhögskola och sen 2015 har jag haft klienter i uttryckande konstterapi. 

 

Välkommen till min ateljé och mottagning på Russinvägen i Hökarängen!

 

Du får gärna dela detta med någon som du tror skulle vara intresserad!

 

Med vänliga hälsningar

 

Alva Uddenberg

Dipl. uttryckande konstterapeut

Folkhögskollärarexamen, fil. mag i litteraturvetenskap och skrivpedagog

 

070 433 70 14

alva.uddenberg@gmail.com






torsdag 24 december 2020

Natten till julafton; Skymningsglöd



Hela dagen har jag gått med ett ord sjungande i mina tankar; skymningsglöd. Det började med en bild. Ett fotografi från sommarens solnedgång, den kvällen då kanten mellan himmel och hav var glödande. Jag fick se bilden och ordet la sig där, i mina tankar la det sig: skymningsglöd. 


Vad är det som glöder? Mitt i den mörkaste tiden, vad glöder i dig, vad glöder i mig? Det bor en längtan i mitt hjärta. Den har med närhet att göra. Den har med avstånd att göra. Den har med pandemin att göra. Jag vill ta i hand, jag vill omfamna och omfamnas. Någon säger att ett hej räcker långt, att en mötande blick gör skillnad och att höra din röst ändå minskar avståndet. 


Men det är svårt. Huden ropar efter beröring. Jag längtar efter doften som finns i kramen, känslan i kinden när våra snuddar vid varandra, musklernas spänning i handen när vi hälsar. Hela dagen har jag gått med ett ord sjungande i mina tankar; skymningsglöd.


GOD JUL!

önskar

Alva


onsdag 9 december 2020

8 december; det vita lägger sig över slätten

 

Jag ligger i bäddsoffan som doftar av nya täcken och kuddar med rena lakan och örngott. En bestämd klocka tickar taktfast. Jag kliver ur sängen och hör hur nattens snö isolerar så att bilarna som kör förbi på byvägen knappt hörs idag. Det är två dagar kvar till jul. Jag kom till farmor och farfar igår, med tåg. Farfar hämtade med Opeln. Nu tittar jag ut genom fönstret och ser hur sakta snöflingorna dalar. Det vita lägger sig över slätten. Så känner jag hur nattlinnet drar sig längs benet, tittar ner och får se katten som nu vänder upp sitt huvud mot mig och jamar, stryker sig mot benet. Jag lyfter upp katten och går tillbaka till sängen. Katten har smitit in genom dörrspringan, nu smiter kaffedoften in samma väg. Jag blir sugen på frukost och hör hur farmor rör sig nere i köket. Kliver i tofflorna och drar den varma tröjan över huvudet och njuter av att långsamt ta mig ner för trappan, katten kommer springande förbi. Kaffedoften är starkare och jag hör hur det fräser från stekpannan, farmor steker köttbullar. Hon har alltid nåt på gång, särskilt inför julen. Mitt gomorron möts av hennes blick när hon vänder sig om och ser på mig, jag är längre än hon, det gick fort att växa om farmor. Hon har dukat fram kopp och fat och jag ser att både hon och farfar lämnat sina koppar, de tar en kaffetår med mig, nu när jag vaknat. I brödkorgen ligger farmors brödkakor, underbara att hålla i och dofta på, rågsikt och så smöret som jag brer, tjockt lager och så osten, den lagrade julosten som smular sig lite men som upptar hela gommen med smak, sälta och syrlighet. Kaffet blandar sig fint med den där osten, smöret och brödet. I min kropp infinner sig lugn och jag vill inte vara någon annanstans än just här, i farmor och farfars kök, ett par dagar före jul.



tisdag 8 december 2020

7 december; blir sinnena spunna som en värld omkring oss

 

Jag tänker på spindeln som metodiskt och säkert spinner sitt nät. Vi sitter på insidan och spindeln är på utsidan av fönstret. Där spinner den sitt nät, tråden som kommer ut ur spindelkroppen läggs på sin plats i nätet med hjälp av spindelns bakben, samtidigt som de andra benen håller spindeln i rätt riktning så att tråden landar där den ska landa, så spinns ett nät som är cirkelformat och när vi återvänder till fönstret framåt kvällen sitter spindel i mitten av nätet och bara väntar. Kanske sover den.


Nätet är bort dagen efter. Vad som hänt vet vi inte. Kanske är det vinden, kanske stormen som kommit på natten och dragit med sig både nät och spindel. Senare samma dag ser vi att spindeln hittat en ny plats att bygga nät, längre upp mot taket och där finns skydd för vinden. Jag undrar om spindelns nät med flit är skört för att det är för att fånga föda, inte en boplats utan en fälla. Och när maten är fångad, då drar den vidare till nästa ställe. Kanske.


Hursomhelst verkar spindlar veta vad de gör i världen, som om deras uppdrag aldrig sinar utan de går från plats till plats och spinner sina nät. Vackra skapelser som bildar nya mönster, solens ljus genom dem, regndroppar som fastnar i dem, förundran och glädje när en får syn på ett. Jag fångade ett med min kamera, ett spindellöst nät, kanske hade den spindeln gett sig av till nya marker eller bara tagit en tur runt sitt kvarter, ett hörn av världen. 




söndag 6 december 2020

6 december; Jag speglar mig i ditt ansikte Persefone

 

Jag speglar mig i ditt ansikte Persefone,
det är det enda jag kan göra.

Låter blicken glida över ditt ansikte
memorerar dina konturer.

Du är min spegelbild.
Jag har ingen annan.

I dig ser jag mitt öde
förstår vad mitt kön gör med mig.

Jag blir ett byte, ett lovligt byte,
som förbytt av mannens blick
letar jag efter nya sätt att få honom att falla
för mig.

Ändå vill jag slå mig fri
jag vill kravla upp ur dödsriket
börja leva
alla årstiderna är också mina på jorden.

Fötterna trampar fram
det är fortfarande juni

gruset torkar ut mina fötter
som spricker av torkan mer än jorden

därunder finns ditt rike
du som härskar över mitt hjärta

möt mig här
mitt på dagen
mitt i solljuset.




lördag 5 december 2020

5 december; en skalbagge från sommaren flög in


En skalbagge från sommaren flög in

landade på ett dagboksblad

konturerna av skölden skimrar i guldgrönt

alldeles blank nypolerad

av sommarmorgonens dagg.


På grusvägspromenaden i juli

är dikesrenen fylld av färger;

blåklockans violetta och hundkexens vita

ett smultrun lyser

jag letar mig in i din hand som är varm.


Två skimrande skalbaggar

landar på dagboksbladet

det var du och jag då.